German 1879-1940 Paul Klee Gallery was a Swiss painter of German nationality. His highly individual style was influenced by many different art trends, including expressionism, cubism, and surrealism. He was a student of orientalism. Klee was a natural draftsman who experimented with and eventually mastered color theory, and wrote extensively about it. His works reflect his dry humor and his sometimes child-like perspective, his personal moods and beliefs, and his musicality. He and his friend, the Russian painter Wassily Kandinsky, were also famous for teaching at the Bauhaus school of art and architecture.  Related Paintings of Paul Klee :. | Hauptweg und Nebenwege | Remarks concerning a plant | Cosmic Composition | Sumpflegende, heute im Besitz des Lenbachhaus Munchen | Two Blue Flowers |
Related Artists:
k. e. jansson
Karl Emanuel Jansson, född 7 juli 1846 i Finström, Åland, död 1 juni 1874 i Jomala, var en åländsk konstnär. Han var näst äldst av sju syskon. Han far, Jan Jansson, var en bonde i Pålsböle. Sina konstnärliga inspiration fick han av sockenmålaren G Kjellgren, vid sex-sju års ålder, när han där lärde sig att läsa och skriva. Efter avlutad skolgång sattes han i skomakarlära. Efter ett år drogs han till Kjellgren och fungerade som hans hjälpreda. Kyrkoherden Frans von Knorring såg i slutet av 1859 några av hans teckningar. Han sände några till Finska Konstföreningens direktion och lovordade Karl. Förening gav ett bidrag för att kunna studera vid Finska Konstföreningens ritskola i Åbo, under ledning av Robert Wilhelm Ekman. Av Ekman fick han husrum, rit- och målningsmaterial och en hel del extra undervisning. Karl gjorde stora framsteg under de 2 åren han målade med Ekman. Jansson flyttade hösten 1862 till Stockholm, för att kunna utvecklas mer som artist, och inskrevs som elev vid Kongl. Akademin för de fria konsterna. Han tog anatomiexamen 1863. Han levde under svåra ekonomiska förhållanden och hade svårt att sälja sina verk. Jansson fick hård kritik för de målningar han sände hem, exempelvis, Babian ätande en råtta, och konstföreningen betraktade dem med avsky. Han började då kritisera sig själv allt mer och mer, och den inställningen behöll han. Han fick inte den uppmärksammad han behövde. Tavlan Den förlorade sonens återkomst, belönades med ett pris. Han avslutade sin utbildning vid akademien 1867 med mycket beröm. Jansson lyckades utverka statsstöd för studier i Dusseldorf och reste dit på hösten 1868. Han åkte hem igen sommaren 1870 och tillbringade ett år på Åland innan han återvände till Dusseldorf. Han var nu märkt av en tilltagande lungsjukdom. De sista verk han fullbordade var Talmannen och En slant i håven. För att lindra sin sjukdom reste han till Rom i mars 1872. Efter några månader åkte han runt till olika kurorter (Davos, Meran) men inget förbättrade hans tillstånd. Efter en liten tid i D??sseldorf kom han hem till Åland sensommaren 1873. Karl flyttade in på Jomala gård, där lagman Lönnblad och hans fru tog hand om honom. Han målade några verk, vilka blev ofullbordade. På dödsbädden fick han veta att han belönats på världsutställningen i Wien för sina konstverk Klöveress och Talmannen, samt att han blivit medlem i konstakademin i Sankt Petersburg. Han dog 1 juni 1874, inte ens fylld 28 år.
Paul Ranson
French Nabi Painter, 1864-1909 French painter and designer. The son of a successful local politician, Ranson was encouraged from the outset in his artistic ambitions. He studied at the Ecoles des Arts D?coratifs in Limoges and Paris but transferred in 1886 to the Acad?mie Julian. There he met Paul S?rusier and in 1888 became one of the original members of the group known as the NABIS. From 1890 onwards, Ranson and his wife France hosted Saturday afternoon meetings of the Nabis in their apartment in the Boulevard du Montparnasse, jokingly referred to as 'Le Temple'. Ranson acted as linchpin for the sometimes dispersed group. Noted for his enthusiasm and wit and for his keen interests in philosophy, theosophy and theatre, he brought an element of esoteric ritual to their activities. For example he introduced the secret Nabi language and the nicknames used familiarly within the group.
Antonio Bellucci
Antonio Bellucci (1654-1726) was an Italian painter of the Rococo period, who was best known for his work in England, Germany, and Austria. He was one of the many Venetian-trained artists of his time, including Ricci, Tiepolo, Amigoni, and others, who sought commissions north of Italy, providing patrons with the then-popular Italianate grand-manner frescoes for private palaces.